År 1249 genomförs ett nytt korståg eller, om man så vill, erövringskrig mot Finland. Tåget leds av Birger Jarl, sedan år 1248 rikets jarl och fram till sin död år 1266 Sveriges verklige makthavare. Man erövrar tavasternas land, ända fram till karelarnas land. Rimkrönikan är mycket fattig på detaljer kring tåget, man lägger ned mer kraft på att beskriva avskedet vid avfärden än på själva fälttåget. Man kan ana att anslutningen till detta korståg är god.

Bristen på information kring tåget beror möjligen på att det inte gav något underlag för dramatiska berättelser. Man kan föreställa sig att kampanjen var mycket enahanda med framryckning genom oländig terräng, enklare handgemäng när man stötte på lokalbefolkningen, jakt på flyende och dop av överlevande. Detta var inte något bra stoff för krönikor i en tid när bragder stod högt i kurs.

Expeditionen är under alla omständigheter framgångsrik. Sveriges gränser flyttas österut och fästet Tavastehus anläggs som en stödjepunkt för försvaret av de nya områdena. Kymmene älv utgör nu sannolikt Sveriges gräns i öst. År 1250 nås Birger Jarl av nyheten att Erik Eriksson gått bort. Han måste nu brådstörtat bege sig hem för att engagera sig i det kungaval som måste följa, Erik Eriksson är vid sin död barnlös.

Den svenska expansionen skapar oro i Novgorod, där man med oblida ögon ser hur en romersk-katolsk makt närmar sig deras område. Det vilda och ogästvänliga Karelen ligger nu mellan Sverige och novgorodskt territorium.

Birger Jarls staty på Riddarholmen i Stockholm.

Förvirring om Andra korstågets datering

Dateringen av Andra korståget är inte helt oomtvistad. Erikskrönikan förlägger händelserna till åren 1249 och 1250, vilket passar väl in med uppgiften att Birger Jarl befinner sig i Finland vid tiden för Erik Erikssons död. Jarl Gallén vill å andra sidan datera detta tåg till åren 1238 och 1239. [Gallén, Jarl: "Kring Birger Jarl och andra korståget till Finland. En omdatering och en omvärdering", Historisk Tidskrift för Finland, 1946.] Detta har då fördelen att tidsmässigt kunna sammanlänkas med tavasternas uppror åren 1236-1237 och tanken att Andra korståget var en aktion för att slå ned detta uppror. Det material som kunde gett oss sanningen gick förmodligen upp i rök år 1318 när novgoroderna brände biskopens arkiv i Åbo.

Enligt t.ex. Lovén behöver Tavastehus här inte nödvändigtvis vara samma borg som det Tavastehus som vi känner till i dag. [Lovén, Christian: Borgar och befästningar i det medeltida Sverige, Motala 1996.] Det är möjligt att Birger Jarls fäste var det sedermera raserade Hakoinen, ca 15 km från dagens Tavastehus.

Andra korståget, Birger Jarls korståg, skapar nya landvinningar i öst för Sverige och Tavastehus anläggs. Den svenska östgränsen går efter tåget sannolikt vid Kymmene älv.

© Copyright: Ulf Sundberg 1997. Text och kartor ur Ulf Sundberg: Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Stockholm 1997. Publicering enligt särskilt avtal med Hjalmarsson och Högberg Förlag. Bildval och bildtexter av Alex Svensson.